070209
Sitter här och försöker förstå mig själv i ljudet av RMK med inga tårar på min kind.
Innan hatade jag rent ut sagt som fick mig att tänka på saker, men nu är det tvärtom, eller det kanske jag inte ska säga, men jag har ganska svårt att tänka mig in hur jag kände de just då.
Nu känns det mest bara bra, vet att de va för längesen, som att det inte finns. men det gör de, de kommer det alltid göra. försvinner det gör det aldrig.
Innan hatade jag rent ut sagt som fick mig att tänka på saker, men nu är det tvärtom, eller det kanske jag inte ska säga, men jag har ganska svårt att tänka mig in hur jag kände de just då.
Nu känns det mest bara bra, vet att de va för längesen, som att det inte finns. men det gör de, de kommer det alltid göra. försvinner det gör det aldrig.
Kommentarer
Trackback
