HR3

Tiden är nog som ett timglas, även om man kanske inte alltid tänker på de så verkar sanden ibland rinna snabbare, och ibland känns det som om att det rinner bara ett sandkorn i taget. 
Tiden kan beskrivas som att ibland önskar man att allt bara ska ta slut, de är då tiden varken går framåt eller bakåt, den bara står där och väntar. men i vissa fall kan tiden gå fort, man märker knappt att en dag har gått eller kanske en hel månad, allt bara försvinner och man bara följer med utan att veta så mycket. 

För 3 år sedan började jag i en klass, jag kände ingen, jag hade sett några förut eller visste vilka dom va, men aldrig pratat med dom. första dagen tänkte jag, detta kommer aldrig bli mina kompisar och när jag slutar kommer jag aldrig sakna dom. 
När jag tänker på hur jag tänkte då, säger jag bara hur kunde jag tänka så? 
För igår va sista dagen med klassen just då kändes det inte som att det var det, utan man tänkte men vi syns ju på måndag som vanligt. men i morse när man vakna insåg man att vi kommer aldrig sitta i samma klassrum alla och vi kommer aldrig sitta och klaga på varandra, så förstod man att de 3 åren faktiskt va slut :(

Vet inte vad jag ska säga mer än att jag kommer sakna HR3!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0